Det har tagit mej trettio år till dess att jag, en regnig och trist söndagseftermiddag, fick för mig att packa upp min mors dagböcker ur en låda på vinden och läsa vad hon skrivit. Jag har faktiskt aldrig varit nyfiken på hennes tankar. Jag tyckte jag kände till allt om henne och hennes värld. Det fanns inget hos henne som var främmande... "men av allt det vackra som jag kände, av allt det onda som mig hände, av allt ­— har jag blott doften kvar".­