Följetonger i dagstidningar var vanliga under större delen av 1800-talet och fram till 1970-talet. Idag har det börjat återkomma lite, åtminstone som sommarföljetonger i en del dagstidningar. Svensk Bokförteckning listar alla utgivna böcker, men dagstidningarnas innehåll av skönlitterära följetonger är i stort sett okänt.
Ordet följetong kommer från franskans feuilleton och står för en skönlitterär berättelse som publiceras i ett antal nummer av en periodisk tidning eller tidskrift. Begreppet kom tidigt att stå för en avdelning ”under strecket”, alltså nederst på sidan, där diverse litterära notiser publicerades. Redan på 1700-talet publicerades litterära berättelser i följetongsform. Omkring 1840 började följetonger i ordets moderna betydelse förekomma i dagspressen runt om i Europa, i Sverige först i Gustaf Hiertas Stockholms Weckoblad 1838. Omkring 1850 hade flertalet svenska dagstidningar följetonger. I Danmark kallades de träffande för fraklippingsfeuilletoner. Under andra halvan av 1800-talet kan tidningarnas följetonger för många läsare ha varit det viktigaste medlet att få tillgång till skönlitteratur.
Lars-Erik Nygren har intresserat sig för dagstidningarnas följetonger sedan 1970-talet och har nu färdigställt en förteckning över innehållet i ett antal dagstidningar, från stora drakar till små lokala tidningar, främst under perioden 1860 till 1920, men i några fall längre in på 1900-talet. Nygren har tidigare bland annat gett ut en uppskattad bibliografi över Edgar Allan Poes berättelser på svenska och en förlagsbibliografi över Nordiska Förlagets utgivning (1909-1922). Han fick Svenska Deckarakademins Fackbokspris 2005.