"Grabb Pärs pojk" växte upp i Malgovik, södra Lappland med en kärleksfull mor, en bror, en syster i periferin och en frånvarande pappa, som efter en tid ersattes av en ansvarstagande bonus-far. Efter en avslutad 5-årig folkskola och ett gesällbrev som bagare (realiserat genom en ytterst vänlig Vilhelminafamilj) gav så småningom militärtjänstgöringen möjlighet till högre utbildning. Ett brokigt liv (med olika bostadsorter, arbetsplatser och många barn) rymde såväl glädje som bekymmer. I denna berättelse framkommer ett dramatiskt "smolk i livsbägaren". Forsknings- och rekreationsresorna till Sareks nationalpark var ett värdefullt andningshål, som för alltid satte sig i hjärtat.