Romanens »jag« skidar längs sitt långa spår från skallmätningar till hakkors och Hitler, från det bayerska gemytet till självvalt skogsliv i ensamhet.

 Skidspåret erbjuder såväl nerfallna barr som ett kärleksmöte, som ingen i hembyn skulle tro är sant.

 Berättelsen om den samiske skidlöparen bottnar i historier och intervjuer i 1920- och 1930-talens rapportering från vintriga miljöer, varpå författarens mer eller mindre bisarra och även mer eller mindre stereotypa fantasier har lagt sitt fäste.

Romanen är Esko Järvinens tredje. Nu har han brutit sig ut ur sitt eget jags hindrande taggtrådsstängsel och flyttat till en annan människas »jag« för att med små fragment bidra till 1900-talets vansinnesfärd.