Omslag till Professor Magnus Wieslander

Professor Magnus Wieslander
(1779-1850) med anfäder

Arne Wieslander, Lars Wieslander


Publicerad: 2013

Genre: Släktforskning

Språk: svenska

Sidantal: 140

Utförande: limbunden

ISBN: 987-91-981303-0-0

Beställningsadress:
Arne Wieslander
arne.wieslander@strandparken.nu

Pris: 200kr+frakt


Boken behandlar prosessor Magnus Wieslander (1779-1850) med anfäder. Ett antal anfäder tas upp, i första hand tom sjätte generationen efter Magnus.

Ur förordet:
”Jag tar varsamt upp ringen igen. För den försiktigt mot mina läppar. Så, tänker jag, så gjorde Christina, innan hon satte ringen på sin Magnus finger den där gången. Ringen har inspirerat mig till att söka mer kunskap om Magnus, om hans värld, och om hans bakgrund. På så sätt kom en bok till. En bok som du nu håller i din hand...”

Exempel från text. Om sonen Jost till Petrus Angermannus, mf mf ff till Magnus:
”I maj 1642 sker slutliga rättegångs-förhandlingar och domstolen konstaterar att Jost begått edsbrott, d.v.s. handlat mot sin ämbetsed. En omfattande förteckning över oegentligheter presenteras och Jost befinns skyldig. Straffet blir att mista de två fingrar han svurit eden med, mista livet samt all sin egendom.

Frågan om dödsdomen skulle verkställas diskuteras livligt. Meningarna går isär. Drottning Kristina, som då var 16 år och höll på att introduceras till sina uppgifter som företrädare för landet, argumenterade kraftfullt för att dödsdomen inte skulle verkställas. Axel Oxenstierna var dock den starke mannen och fick sin vilja igenom, att verkställighet skulle ske. Dock ändrades nu domen till att verkställas med svärd istället för genom hängning. På förmiddagen tisdagen den 21 juni 1642 avrättades Jost på nuvarande Gustaf Adolfs Torg i Stockholm. Jost var då ca 45 år gammal. På torget finns idag en staty av Axel Oxenstierna sittandes bredvid en beriden konung Gustaf II Adolf! Jost hann aldrig få sin adelstitel introducerad i Riddarhuset.”

Från avslutningen:
”Speciellt intressant har det varit att kunna berätta om klockaren i Vislanda, Pehr Gunnarsson, och hans hustru Karin Månsdotters tillvaro i Hönetorp och också om deras anfäder i Vislandabygden.”