Det förhistoriska Finnveden söker ge en övergripande bebyggelsearkeologisk analys av Finnveden. Området är litet behandlat i arkeologiska sammanhang i förhållande till det stora antalet fornlämningar som finns där. Boken utgår från fornlämnings-beståndet. Här framträder bland annat skillnaden mellan gravfälten från äldre och yngre järnålder som söker en förklaring.
   Kan fornlämningsbilden spegla administrativa funktioner och sociala skiktningar? Speglar till exempel hällkistorna i Göterydsområdet en stambildning, gravfälten från äldre järnåldet bandsamhällen och höggravfälten från yngre järnålder ett ätte­samhälle? Kan man genom studiet av fornlämningsmaterialet urskilja regioner som föregått området Finnveden, Småland och den svenska riksbildningen ?
   Fanns verkligen kungar i förhistorisk tid ? Kungabegreppet behöver definieras och diskuteras mer än vad som sker idag, alltför mycket tas för givet ! Hur gick processen till när det fasta gårdsbruket etablerades? Ensamgårdar eller bybildningar? Här har diskussionen fastnat i ett dualistiskt synsätt. Boken pekar på ett svar som innehåller både och. Kan fornlämningarna säga något om sockenbildningen i Finnveden? Författaren menar att så är fallet. Hur är det med objektiviteten i vetenskapen. Är den möjlig? John Gustavsson ger i Det förhistoriska Finnveden ett förslag till vetenskaplig objektivitet.

Recension: